GRATTIS Malin & Pesto till ert första cert i spåret, nu är det bara ett kvar till SBCH! och fler kommer att komma det är helt givet!!
GRATTIS Lena & Asca till uppflyttningen, ni är grymma! Jag tycker att Fimpen ska få visa upp sig även i högre, hon är ju huuuuur duktig som helst!!!
GRATTIS Jennie & Orca, vi är så malliga för att du och Orcis är så duktiga! Det är så kul att vara farmor och Dartan han är i vanlig ordning ännu drygare och låter hälsa att inget annat än framgång är väntat för hans ungar!
Nu till Rusas karriär. Det är nog minst 6 månader tills vi ska tävla högre och därför känns drivet i träningen lite så där just nu. Men jag har tränat, men fokus har mer legat på att se var vi ligger i träningen än specifik momentträning.
Igår var det först dags för spårträning och på kvällen lydnad och plats med skott.
Jag har varit väldigt stereotyp i min påsläppsträning så Rusa har med flit bara fått direktpåsläpp för jag inbillar mig att hon kommer bli duktigare att välja rätt när vi kommer till sidopåsläppen. Men jag inser också att vi måste ju träna sidopåsläpp så igår var det alltså premiär, och det gick både bra och dåligt. Rusa skötte sig men hon hade med sig en extremt puckad förare! Istället för att gå vinkelrätt ända fram till spåret satte jag igång och skickade henne flera meter i från spåret, en övning vi aldrig har gjort någonsin. Nu gick Rusis bussigt ut till spåret och kom väldigt prydligt iväg åt rätt håll men sen brann det i Superhjärnan (har lovat Rusa att sluta kalla henne Fläpp, även om hon nu faktiskt var ganska så fläpp!) och hon drog iväg från spåret. Var tvungen att sansa henne och gå tillbaka varpå hon tar upp spåret och spårar fint fram till första pinnen men därefter hade vi påhälsning i spåret av familjen Svampmaniker som traskat runt. Och det lyckades hon inte reda upp så det var bara att sela av och gå till bilen.
Nästa spår ska vara bättre genomtänkt från min sida, svampälskare kan man ju alltid råka ut för så det säger jag nte så mycket om. Även om tankar finns där på träning av arrangerad störnings/förledningsträning...
Platsen gick bra, jag har haft lite kampanj på ligg kvar kommandot och det verkar ha haft effekt. Hon tycker nämligen att det räcker att hon blir kvar på platsen, att hon ligger och vänder, kryper, snurrar runt spelar liksom ingen roll. Men nu funkade det enligt planerna, skönt!
Lydnaden gick väl också så där om jag ska vara krass. Det blev mörkt, väldigt dimmigt och kallt innan det var vår tur och då sjunker min ambitionsnivå lika snabbt som ett fallande betongblock. Så det blev lite hejsan hoppsan träning över det hela. Inkallning med stå, skapligt men dimman skymde så jag såg inte hur hon stoppade, framåtsändandet: hon vet att hon ska fort till gruppen och att hon ska vidare men hon vill inte riktigt vänta på mina instruktioner. Måste träna stadga!!! tråkigt!!!
Krypet bra men lite hög i inledningen, skallet bra intensitet men hon backar lååångt. Tungen är tung tycker hon, så där kommer det kampljud så vi får fortsätta med 2-kilos ett tag till. Ja det var det vi hann med. Skulle ha kört igenom fria följet men det glömdes bort av både mig och mina träningskompisar... Ni kanske fattar min ambition just nu?!
Idag har vi haft en mysig skogspromenad med korvgrillning och fika i solskenet. Jag gillar inte korv, men skogsgrillad är det ju nästan en delikatess. Undrar varför?
När vi kom hem röjde vi lite i trädgården och eldade det undanröjda i tunna och där hade jag och Johan helt olika strategier. Jag ville precis som med allt annat att det skulle gå fort så jag knölade ner alldeles för mycket enligt honom. Men jag tror att om Johan fått sköta nerknölandet hade vi inte kommit in än... :D Så nu sitter vi här och luktar gammal brandrök båda två, romantiskt värre.
Ska jobba hela helgen så jag får åter igen följa alla tävlingsrapporter via SMS. Lycka till allihop!!!
torsdag 25 september 2008
lördag 20 september 2008
Tack!
Tack för alla gulliga grattisar till Rusis tävling! Vi har själva landat i vardagen med ett brak. I måndags morse klockan 05.15 ringde min väckarklocka och eftersom jag knappt hade somnat (pga jobbångesten) kravlade jag ur sängen och på nått märkligt vis vaknade jag till liv och lyckades stå ombytt och klar på min nya arbetsplats klockan 07.00. Måndagen gick i ett och avslutades med frossa och förkylningssymtom på soffan, för typ hur misstajmat som helst gick jag och blev sjuk efter en dag på jobbet. Men man ringer sig ju inte sjuk redan andra dagen så det har bara varit att bita ihop den här veckan...
Moa tycker att livet med pappa går alldeles utmärkt, så utmärkt att hon inte ens blir glad när jag kommer hem och hon kommer inte till mig när hon ramlar och slår sig för då är det bara pappa som gäller :( Men men det är nog en ganska stor omställning för henne också så jag får väl försöka lägga mina sårade känslor åt sidan.
Rusis är inte sååå nöjd, först tränar jag som en galning i hur många veckor som helst för att sedan bara tvärt lägga ner allt vad mental stimulans heter. Så jag har faktiskt varit i väg två kvällar och tränat lite lydnad. Vi har ju sen tidigare börjat på nästan alla momenten, men nu har jag testat av lite för att se hur vi ligger till och det känns faktiskt riktigt riktigt bra. Och med tanke på att vi inte kommer att komma till start i högre den här säsongen så har vi ju gooooott om tid på oss att få till allt till vårsäsongen.
Idag har jag varit examinator för tävlingsledarutbildningen, vilket innebar en låååång dag på Solna Sundbybergs bk så just nu känner jag mig ganska mör.
I morgon är en rolig dag för det är massor av våra träningskompisar som ska iväg och tävla. LYCKA TILL och heja heja heja säger jag som ska tillbringa min dag på jobbet. Men jag ser fram emot onsdag för då är jag ledig till fredag!
Har just nu total skrivtorka så ni får nöja er med detta.
Linda
Moa tycker att livet med pappa går alldeles utmärkt, så utmärkt att hon inte ens blir glad när jag kommer hem och hon kommer inte till mig när hon ramlar och slår sig för då är det bara pappa som gäller :( Men men det är nog en ganska stor omställning för henne också så jag får väl försöka lägga mina sårade känslor åt sidan.
Rusis är inte sååå nöjd, först tränar jag som en galning i hur många veckor som helst för att sedan bara tvärt lägga ner allt vad mental stimulans heter. Så jag har faktiskt varit i väg två kvällar och tränat lite lydnad. Vi har ju sen tidigare börjat på nästan alla momenten, men nu har jag testat av lite för att se hur vi ligger till och det känns faktiskt riktigt riktigt bra. Och med tanke på att vi inte kommer att komma till start i högre den här säsongen så har vi ju gooooott om tid på oss att få till allt till vårsäsongen.
Idag har jag varit examinator för tävlingsledarutbildningen, vilket innebar en låååång dag på Solna Sundbybergs bk så just nu känner jag mig ganska mör.
I morgon är en rolig dag för det är massor av våra träningskompisar som ska iväg och tävla. LYCKA TILL och heja heja heja säger jag som ska tillbringa min dag på jobbet. Men jag ser fram emot onsdag för då är jag ledig till fredag!
Har just nu total skrivtorka så ni får nöja er med detta.
Linda
söndag 14 september 2008
Högre here we come!!!
Det här kommer att bli ett lååååångt inlägg, bara så att ni är förberedda!
I måndags åkte jag och Moa ner till Lena & Wille för att umgås/njuta av min sista vecka i frihet... Dessutom ville jag hinna med att träffa Isas lille Urax som hunnit bli tre veckor. Lille är egentligen ett understatement för det här är en bastant krabat, vilket kanske inte är så konstigt eftersom han är själv om all maten.
Lena jobbade som vanligt men vi hann ändå med en del träning på eftermiddagarna. Både Asca och Rusa skulle ju starta lägrespår i Söderköping till helgen så det kändes lite viktigt att få till några bra sista träningspass inför det.
Igår lördag var det alltså dags för tävling vilket innebar en TIDIG morgon. Klockan stod på 05.00 och jag kan villigt erkänna att jag undrar hur det egentligen är ställt uppe i knoppen när man frivilligt offrar en sovmorgon. Och inte nog med att jag pinar mig själv, nu var jag ju dessutom tvungen att dra upp morgontrötta Moa vid denna vidriga tidpunkt. Superdupersnälla GULLIGA Johan mötte upp i Söderköping så att jag skulle kunna koncentrera mig på Rusis. Så egentligen var det honom det var mest synd om för han åkte härifrån Åkersberga innan min klocka hade ringt...
Tävlingen då? Rusa är en liten stjärna!!! Skulle egentligen inte behöva skriva mer men jag anar att det kanske är nån som vill läsa om vår dag :) Vi började med spåren, och när vi satt i karavanen på väg ut till spårmarkerna frågade jag Johan var han hade ställt påsen som stått på passagerargolvet? I min bil blev svaret. GAH! Skit, där fanns alltså mina kängor och Rusis allt godis. Helvetes dj...la skit kom över mina läppar och Johan såg fruktansvärt dyster ut när han insåg att han hade sabbat min dag redan innan den börjat. Men så kom jag på att jag hade mina gummistövlar i bilen för på fötterna satt mina slitna jympadojjor vilka inte är särskilt lämpade för några längre skogsvandringar. Och som tur var hade Lena startnummer 1 och var alltså längst fram i kön så jag ringde till henne och undrade om jag kunde få några köttbullar av henne, vilket jag självklart fick. Puh! dagen räddad och Johan slapp bära hundhuvudet.
Spåret gick kalasbra, Rusa slog ett slag på påsläppet men sedan drog hon iväg och spårade som en dammsugare. Hon missade dock två av pinnarna men i och med att hon var precis i spåret hittade jag dem istället. De övriga sex apporterna apporterades med iver i utbyte mot ovan nämnda köttbullar. Runt kom vi på 17 minuter och leendet var för stunden fastklistrat i ansiktet. När vi kom ner till bilen hade Lena hunnit dit och även hon såg glad ut, men tyvärr hade Asca haft 5 minuter för lång tid för att hennes tvåbening inte hade litat på att fimpen är en formidabel liten spårhund.
Budföringen gick i ett flygande fläng och nästa 10:a var bärgad, platsliggningen gick bra så till vida att hon låg kvar men Rusa vill ligga på skinkan när hon ska ligga still så där länge och nu la hon sig som en sfinx och då visste jag på en gång att hon på något sätt skulle rätta till sig till sin platsliggningsställning. När detta efter en liten stund blev aktuellt för lilla prinsessan tyckte domarna att hon kröp, jaja jag får helt enkelt lära henne lägga sig till rätta på en gång.
Jag var ordentligt nervös hela dagen och min mage var inte i nått pålitligt skick så ett antal upprepade toabesök var nödvändigt och där i värmen kunde jag innan lydnaden konstatera att jag ju kunde nolla två moment och ändå klara uppflyttningen. Så jag bestämde mig för att vara en schysst matte och ställa upp på min lilla vovve och se till att hennes upplevelse av tävling blev så bra som möjligt. Och lydnaden gick riktigt riktigt bra, så bra att domarna kom fram efteråt och berömde FläppRusa och tyckte det skulle bli kul att få se henne högre upp i klasserna. Den kvinnliga domaren sa att hon aldrig satt en 10:a på något fotgående men nu hade hon tagit fram den men då lät Rusa bli att sätta sig ordentligt i sista halten för att jag vände runt för snabbt och då blev det bara 9.5 för henne men den andra domaren tyckte att även en 10:a kan ha nån lite plump för "hon gick ju såååå fint!"
Rusa skötte sig med den äran även om hon faktiskt kan bättre ändå. Hon fick alltså så gott som fullt på linförigheten och helt fullt på läggandet och hoppet. Framförgåendet gick bra men hon stod inte stilla i halterna och näsan doppades regelvidirgt i marken ett par gånger. Krypet kändes bra men tydligen var hon lite hög och stötestenen apporteringen gick riktigt skapligt, Rusa galoppade ut grep och sprang in till sin matte och satte sig relativt prydligt men när hennes kampleksak uteblev tyckte hon vi kunde ju lika gärna leka med apporten istället så hon hoppar iväg och tuggar som en besatt. När jag gick ifrån henne för inkallningen var hon så ivrig/olydig att hon inte satt stilla när matte hade ryggen till och då dalar ju som bekant betyget tämligen mycket. Men hur som helst var känslan inne på planen bra och Rusa tyckte det var kul och såg inte allt för ledsen ut att hennes belöningar dröjde tills vi kom av planen igen.
Vid prisutdelningen visade det sig att vi vann på finfina poängen 566,5 alltså 33,5 poäng från max! Duktiga duktiga Rusis!
Efter tävlingen styrde jag galet nog bilen söderut igen för att jag ville se S-kullens MH idag. Så idag har jag alltså travat runt på Gamlebys MH-bana tillsammans med en hel hoper trevliga och gulliga Kogaråsare. Lena, hennes föräldrar och några klubbkompisar ha slitit som tusan för att få klart banan till dagens test. En bra bana och duktiga hundar, det var Magdas Svante och hans syskon Sitrus, Sarco, Smilla och Storma som var där. Allihop var tillgängliga lekglada och skottfasta. Kul kul, och morfar Dart är på vanligt manér väldigt mallig!
Nu till veckans GRATTIS-lista:
Kastordottern Newstory Nikita & matte Anne har förra helgen lyckats få sina första SM-pinnar i agility.
Dartsonen RedGoblins Ethos är friröntgad på höfter och armbågarna. Skönt!
Åsa & Kogaråsens Polka "Gullan" som idag har blivit uppflyttad till elitklass spår på samma tävling i Nynäshamn som träningskompisarna Lotta & Sola som också lämnade högreklubben där vi precis kommit med.
Dartdottern Cousins Narnia & Carina som idag debuterat i högreklass och blivit godkända efter en finfin special!
Och till sist ett grattis till Magdas Hjärtie som med sin xtraförare Anne fått sitt tredje 1:a pris i lydnadstrean och därmed LPIII!
Grattis allihop!
Just det höll på att glömma. I fredags åkte jag med Susanne ner till Kalmar och kennel Blacknecks för att hon skulle hämta hem sin nya lilla träningskompis. Med hem följde lilla supergulliga Vinna (A'Xena) som vi ska kampera i sökskogen tillsammans med. Det var en kavat liten plutt som följde med oss i bilen och det ska bli spännande att följa henne framöver.
Imorgon bitti 07.00 är mitt glidochglassarliv till ända för då ska jag infinna mig på avdelning 20 S:tGöran och Johan ska kampera med Moa på vardagarna medans jag ska dra in stålares till hushållet.
Nä nu ska jag lägga mig i soffan och ha lite jobbångest
//Linda & FläppRusa som nu konverterat tilll lilla SuperRusa
I måndags åkte jag och Moa ner till Lena & Wille för att umgås/njuta av min sista vecka i frihet... Dessutom ville jag hinna med att träffa Isas lille Urax som hunnit bli tre veckor. Lille är egentligen ett understatement för det här är en bastant krabat, vilket kanske inte är så konstigt eftersom han är själv om all maten.
Lena jobbade som vanligt men vi hann ändå med en del träning på eftermiddagarna. Både Asca och Rusa skulle ju starta lägrespår i Söderköping till helgen så det kändes lite viktigt att få till några bra sista träningspass inför det.
Igår lördag var det alltså dags för tävling vilket innebar en TIDIG morgon. Klockan stod på 05.00 och jag kan villigt erkänna att jag undrar hur det egentligen är ställt uppe i knoppen när man frivilligt offrar en sovmorgon. Och inte nog med att jag pinar mig själv, nu var jag ju dessutom tvungen att dra upp morgontrötta Moa vid denna vidriga tidpunkt. Superdupersnälla GULLIGA Johan mötte upp i Söderköping så att jag skulle kunna koncentrera mig på Rusis. Så egentligen var det honom det var mest synd om för han åkte härifrån Åkersberga innan min klocka hade ringt...
Tävlingen då? Rusa är en liten stjärna!!! Skulle egentligen inte behöva skriva mer men jag anar att det kanske är nån som vill läsa om vår dag :) Vi började med spåren, och när vi satt i karavanen på väg ut till spårmarkerna frågade jag Johan var han hade ställt påsen som stått på passagerargolvet? I min bil blev svaret. GAH! Skit, där fanns alltså mina kängor och Rusis allt godis. Helvetes dj...la skit kom över mina läppar och Johan såg fruktansvärt dyster ut när han insåg att han hade sabbat min dag redan innan den börjat. Men så kom jag på att jag hade mina gummistövlar i bilen för på fötterna satt mina slitna jympadojjor vilka inte är särskilt lämpade för några längre skogsvandringar. Och som tur var hade Lena startnummer 1 och var alltså längst fram i kön så jag ringde till henne och undrade om jag kunde få några köttbullar av henne, vilket jag självklart fick. Puh! dagen räddad och Johan slapp bära hundhuvudet.
Spåret gick kalasbra, Rusa slog ett slag på påsläppet men sedan drog hon iväg och spårade som en dammsugare. Hon missade dock två av pinnarna men i och med att hon var precis i spåret hittade jag dem istället. De övriga sex apporterna apporterades med iver i utbyte mot ovan nämnda köttbullar. Runt kom vi på 17 minuter och leendet var för stunden fastklistrat i ansiktet. När vi kom ner till bilen hade Lena hunnit dit och även hon såg glad ut, men tyvärr hade Asca haft 5 minuter för lång tid för att hennes tvåbening inte hade litat på att fimpen är en formidabel liten spårhund.
Budföringen gick i ett flygande fläng och nästa 10:a var bärgad, platsliggningen gick bra så till vida att hon låg kvar men Rusa vill ligga på skinkan när hon ska ligga still så där länge och nu la hon sig som en sfinx och då visste jag på en gång att hon på något sätt skulle rätta till sig till sin platsliggningsställning. När detta efter en liten stund blev aktuellt för lilla prinsessan tyckte domarna att hon kröp, jaja jag får helt enkelt lära henne lägga sig till rätta på en gång.
Jag var ordentligt nervös hela dagen och min mage var inte i nått pålitligt skick så ett antal upprepade toabesök var nödvändigt och där i värmen kunde jag innan lydnaden konstatera att jag ju kunde nolla två moment och ändå klara uppflyttningen. Så jag bestämde mig för att vara en schysst matte och ställa upp på min lilla vovve och se till att hennes upplevelse av tävling blev så bra som möjligt. Och lydnaden gick riktigt riktigt bra, så bra att domarna kom fram efteråt och berömde FläppRusa och tyckte det skulle bli kul att få se henne högre upp i klasserna. Den kvinnliga domaren sa att hon aldrig satt en 10:a på något fotgående men nu hade hon tagit fram den men då lät Rusa bli att sätta sig ordentligt i sista halten för att jag vände runt för snabbt och då blev det bara 9.5 för henne men den andra domaren tyckte att även en 10:a kan ha nån lite plump för "hon gick ju såååå fint!"
Rusa skötte sig med den äran även om hon faktiskt kan bättre ändå. Hon fick alltså så gott som fullt på linförigheten och helt fullt på läggandet och hoppet. Framförgåendet gick bra men hon stod inte stilla i halterna och näsan doppades regelvidirgt i marken ett par gånger. Krypet kändes bra men tydligen var hon lite hög och stötestenen apporteringen gick riktigt skapligt, Rusa galoppade ut grep och sprang in till sin matte och satte sig relativt prydligt men när hennes kampleksak uteblev tyckte hon vi kunde ju lika gärna leka med apporten istället så hon hoppar iväg och tuggar som en besatt. När jag gick ifrån henne för inkallningen var hon så ivrig/olydig att hon inte satt stilla när matte hade ryggen till och då dalar ju som bekant betyget tämligen mycket. Men hur som helst var känslan inne på planen bra och Rusa tyckte det var kul och såg inte allt för ledsen ut att hennes belöningar dröjde tills vi kom av planen igen.
Vid prisutdelningen visade det sig att vi vann på finfina poängen 566,5 alltså 33,5 poäng från max! Duktiga duktiga Rusis!
Efter tävlingen styrde jag galet nog bilen söderut igen för att jag ville se S-kullens MH idag. Så idag har jag alltså travat runt på Gamlebys MH-bana tillsammans med en hel hoper trevliga och gulliga Kogaråsare. Lena, hennes föräldrar och några klubbkompisar ha slitit som tusan för att få klart banan till dagens test. En bra bana och duktiga hundar, det var Magdas Svante och hans syskon Sitrus, Sarco, Smilla och Storma som var där. Allihop var tillgängliga lekglada och skottfasta. Kul kul, och morfar Dart är på vanligt manér väldigt mallig!
Nu till veckans GRATTIS-lista:
Kastordottern Newstory Nikita & matte Anne har förra helgen lyckats få sina första SM-pinnar i agility.
Dartsonen RedGoblins Ethos är friröntgad på höfter och armbågarna. Skönt!
Åsa & Kogaråsens Polka "Gullan" som idag har blivit uppflyttad till elitklass spår på samma tävling i Nynäshamn som träningskompisarna Lotta & Sola som också lämnade högreklubben där vi precis kommit med.
Dartdottern Cousins Narnia & Carina som idag debuterat i högreklass och blivit godkända efter en finfin special!
Och till sist ett grattis till Magdas Hjärtie som med sin xtraförare Anne fått sitt tredje 1:a pris i lydnadstrean och därmed LPIII!
Grattis allihop!
Just det höll på att glömma. I fredags åkte jag med Susanne ner till Kalmar och kennel Blacknecks för att hon skulle hämta hem sin nya lilla träningskompis. Med hem följde lilla supergulliga Vinna (A'Xena) som vi ska kampera i sökskogen tillsammans med. Det var en kavat liten plutt som följde med oss i bilen och det ska bli spännande att följa henne framöver.
Imorgon bitti 07.00 är mitt glidochglassarliv till ända för då ska jag infinna mig på avdelning 20 S:tGöran och Johan ska kampera med Moa på vardagarna medans jag ska dra in stålares till hushållet.
Nä nu ska jag lägga mig i soffan och ha lite jobbångest
//Linda & FläppRusa som nu konverterat tilll lilla SuperRusa
onsdag 3 september 2008
Träningsrapport
Börjar med lite reklam: Det här är Kastordottern Ullhedens Rina som blir åtta veckor till helgen och hon har ingenstans att bo. Hon är precis som sina syskon social och gullig. Är du intresserad, kontakta Camilla. (om jag inte hade huset fullt med hundar så....)I söndags innan valpgosandet hann vi med ett sökpass, eller pass kanske egentligen är mycket sagt för Rusas del. Vi var på en jätterolig bana men vid närmare eftertanke var den inte så optimal för Rusis träning i det läget vi är just nu. Men ungefär på mitten av stigen finns en ravin som jag ville passa på att skicka henne genom, så det blev söndagens utmaning för Rusis. Nu fick hon lite bekymmer, trots att hon såg dykuppen kom hon liksom bort sig när hon kom ner i ravinen då hon hoppade runt i porsen och tappade riktningen så jag fick skicka om henne två gånger. Så istället för ett fjuttigt skick fick hon ju gå på tre :)
Måndag, tisdag och onsdag förmiddag och dag har ägnats åt en sjuk liten Moa, sådär kul om ni frågor oss allihop. Vi har varit ordentligt utråkade, Moa, jag, RUSA(!) Kastor och Dartan! Så på eftermiddagarna och kvällarna har jag och dogsen varit iväg och aktiverat oss. Ja grabbarna har ju bara fått promenader, men just nu får de nöja sig med det. Dartan borde nöja sig men det gör han inte, han vill precis lika mycket nu som när han var yngre. Är det nån som skulle kunna få opponera sig så är det ju Kastor som blivit ofrivillig förtidspensionär, men på honom märks stimulansstiltjen egentligen bara här hemma. Han köpslår och säljer diverse prylar så fort det finns nått ätbart i faggorna, dvs han hämtar allt från skor och barr till barnleksaker och andra pinaler.
I måndags hade jag tänkt träna lydnad, men bytte plan när jag satt i bilen då grabbarna bara hade fått gå en liten fisig rastrunda isf. Nu blev det spårträning för Rusis istället, jag la ett spår gick promenad och spårade. Spåret gick bra, hon fick dock lite bekymmer i vad jag tror var en viltpassage men efter en stunds velande kom hon vidare. Efter spåret förra veckan ville jag ju att hon skulle fästa bättre från början så nu hade jag en blindtarm efter kanske 35 meter för att hon skulle bli tvungen att anstränga sig och det kändes som om det fungerade. Och som sagt, resten av spåret gick bra, hon tog alla pinnar och vinklade finfint.
I går tisdag, träffades jag, Pia, Tiina, Per & Helena ute på Bogesund för att spåra. Jag och Pia var lite tidigare än de andra så vi la alla fyra spåren. Jag la till Krutow och Banshee, och Pia till Jilla och Rusa. Rusa fick ett ca 800 meter långt spår, för jag ville kolla av om hon skulle orka ett lite längre spår och det gjorde hon. Hon spårade kalasbra men missade två apporter, och det är ju sånt som händer förr eller senare men jag tror faktiskt att det är de första pinnarna hon tappar. Jaja, lifes goes on hahaha. Pia hade verkligen lagt ett bra spår och det kändes skönt att se att Rusa inte hade några bekymmer fast det var längre än vad hon spårat tidigare.
Innan alla fyra spåren var avklarade var det så gott som svart ute och ska vi hinna med fler kvällsträningar kan vi nog inte gå med på alla spåren för då tar det lång tid och de sista hundarna får spåra i mörker, vilket blev fallet för Jilla och Banshee igår.
Idag var Moa äntligen feberfri efter att ha legat konstant över 39 i tre dygn. Ungen var därmed mycket piggare men dagen inleddes med hällregn så vi fick hålla oss inne på förmiddagen. Men när himlen klarnade var vi inte sena att kasta oss iväg till Sthlms avdelningen för dagens träning. Först la jag ut två upptag till Pesto, när Malin kom gick vi först en promenad och sedan fick Rusa och Lainen varsitt uppletande. Klockan 18 var det dags för platsliggning med skott på SoSu och innan det hann vi fika och lämpa av Moa, Dart och Kastor på Johan som kom och hämtade dem. Vi gick bort till Solna och platsliggningen som gick bra och vi hann gå tillbaka till Kista lagom till halv sju när vår träning med Lotta o Magda skulle börja. Rusa var först ut på lydnaden och jag passade på att köra igenom hela lägrelydnaden och hon skötte sig jättebra. Visst, jag belönade men det känns faktiskt som om hon har bra kläm på alla momenten nu. När de andra tre hundarna var körda hann vi också med en budföring innan hemfärd.
Summa sumarum, en riktigt bra träningsdag. Rusa var igång från 15-20.30 vilket ungefär motsvarar en tävlingsdag.
På lördag ska vi träna på att kliva upp i ottan och åka iväg till tävling, för jag tänkte åka med Malin till Nyköping när hon ska tävla. Fiffigt att passa på och komma till ny klubb vid en tidpunkt jag i vanliga fall ALDRIG åker till nån klubb för att träna :)
Fick ett supergulligt mail av Dartsonens Spinoys Jazons matte Linda härom dagen där hon berättar att Jazon nu är röntgad med A på höfterna och ua på armbågarna. Skönt! Dessutom berättade hon att de nu satsar på deras nya karriär, IPO, förhoppningsvis kommer de att tävla framåt våren. Deras tränare tycker tydligen att Jazon är ett riktigt framtidshopp, hon skriver så här:
"Spårar gör han oxå mer noggrant och liggmarkerar alla apporter!Har lite högt tempo så jag måste spåra med handskar om jag inte ska få ont i händerna...Själva skyddet går bättre för varje gång och snart ska han få bita i ärmen, har mkt bra bett med lugn blick hela tiden.Dom säger att han har "figgurantrespekt" i sig själv och alla andra får träna sina sina hundar mer för att få det!Vi tränar i grupp två gånger i veckan och han är lika taggad varje gång sågår det som vi har tänkt så blir det IPO 1 till våren" Spännande va!!!
Jag blir lika mallig för varje gladrapport jag får, stort som smått, för det är så kul med alla duktiga Dart- och Kastorbarn och deras duktiga ägare!!!
Nu har jag nog lyckats få med det mesta för den här gången.
Linda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)