24/9 2010 - 1 vecka

Dagarna susar fram och valparna växer och växer och växer. Det är svårt att inte bli helt förälskad i dem! Man kan ana små personligheter så det ska bli så kul när de blir lite mer hundar. Lilla vit stod upp på alla fyra idag och försökte bajsa tills Rusa kom till undsättning. Hon har föresten en andedräkt som kan fälla kameler, huuu!
Valparna äter numer oftast i två lag så den där hysterin som har rådit kring spenarna har lugnat sig.
Annars har allt sin gilla gång här hemma, Rusa har fått hänga med ut i skogen en sväng nu varje dag och det uppskattar hon!

Fortfarande är det helt tyst på telefonen, är verkligen marknaden mättad för alla som vill ha trevliga tervar? Nu ligger det annonser ut lite här och där så nu kan vi bara hoppas att det finns folk som vill ha en trevlig tervkille! Det viktigaste är att valparna får komma till aktiva hem hos männsiskor som tycker om dem, blir de tävlade är det en bonus!

Kastor har agerat som att det som inte syns det finns inte, men igår fick han helt plötsligt för sig att han skulle minsann kolla vad som egentligen fanns där i lådan. Rusa som låg där sa inget men blev helt kolsvart i ögonen och när han inte vek undan lyft hon lite lite på läppen varpå Kastor ryggar bort. Det är så häftigt hur lite som krävs.

-Linda