torsdag 5 februari 2009

Bloggarrekord!

Suddig mobilbild från dagens stegklättring


Ojojoj två inlägg på samma dag, det ni :)
Kom på att jag egentligen mest för min egen skulle ville skriva ett par rader om dagens lydnadspass. För idag har jag varit ledig och Moa är frisk och har kunnat vara på dagis. Därför fick jag en massa tid bara för mig själv. Lovely!!!

Dagen började med att jag vaknade av att telefonen ringde 06.07 (!!!) trodde givetvis att nu hade någonting allvarligt hänt, men det var bara rara Lena som fickringde. Tror att hon var avundsjuk på att jag skulle få sova till 07.20 på min lediga dag när hon var tvungen att åka hemifrån 06.00 på sin lediga dag... För idag har nämligen lilla gulleMillis varit i Norsholm och blivit kastrerad, därav Lenas arla avresetid.
När jag var på väg ner till dagiset med Moa ringer telefonen på nytt, den här gången är det min mamma. jag svarar och hör inget så jag ropar HALLP HALLÅ men ingen där... Tydligen dagens tema, telefoner som ringer och ingen i andra ändan? När jag kom ut efter att ha lämnat Moa ringer jag upp mamma för att se vad hon ville, inget svar, ringer igen efter tio minuter och fortfarande inget svar... Då satte frökenFrisks fantasi igång, hmmm det måste ju ha varit så att hon har trillat hemma lyckats slå mitt nummer och sedan tuppat av och nu blivit liggandes på golvet typ. Fick världens adrenalinpåslag och pulsstegring, satte mig i bilen och körde som en galning kommer dit och springer in och sliter upp dörren för att hitta min mor sittandes i soffan med en tekopp. Öhh vad gör du här så här dags?? undrar hon. Jamen vad f--n svarar du inte i telefonen??? svarar jag. Tydligen hade telefonen laddat ur...

Jaha, men det var ju träningen jag skulle skriva om :)

Åkte till DTBK (som jag måste lära mig att kalla för klubben...) och började med att gå en halvtimme. Sedan startade jag upp med inkallningar och nu är det fullfart vill jag lova :D Stannar gör hon suveränt det vet jag så nu är det bara fullfart träning som gäller.

Fortsatte med framåtsändandet mellan koner och nu är känslan att vi kommer att få till det men än så länge har inte Rusis något riktigt begrepp om hur hela momentet skall hanteras. Började med att hon fick gå sakta från gruppen utan retning framåt och det blir bättre och bättre för varje gång. Hon håller bra riktning spontant och bakåttittarna blir färre och färre. Efter ett par vändor sakta skickade jag henne på framåt till gruppen och idag var farten god lite för god och lite för långt... Men jag gjorde bara så att jag helt enkelt stannade om hon inte skiftade och det fungerade faktiskt för på tredje skicket galoppade hon ut till straxt innan gruppen där hon slog av och slängde ett getöga " är du med morsan" och eftersom jag har lärt henne att när jag går går du fortsatte hon framåt i sitt saktatempo *ler* Avslutade med ett skick till gruppen och belöning där för madame har lätt att lära sig mönster och jag vill ju inte att hon ska tänka på skiftet för tidigt Det kan nog bli bra när det är klart, hoppas jag.

Skallet, hmm, njae, hmm, inte bra. Hon tar i nått djävulskt och hoppar HÖGT för varje skall. Det som är bra är intensiteten. Tystträningen fortskrider.

Krypet, lugn och roträning med tolerans för godishanden. Man får inte varva upp bara för att det råkar finnas en köttbulle i närheten!!! Dagens kryppass kändes bra, det gamla lugnet och därmed tekniken är på g.

Hoppet, bra höjd, kanske lite kort ut på andra sidan. Men en aning tveksam i återhoppet, och om jag tänker efter har det nog funnits även tidigare. Efter lite tjosan hejsan hopp blev Rusis inställning lite bättre.

Stegen, när jag släppte kravet på att kliva på sista pinnen på nervägen och backade ut lite blev flytet MYCKET bättre. Så nu är planen att hon får slarva för att få upp självförtroendet på nervägen och när hon går ner obehindrat tänker jag klicka in sista steget som en target.
Avslutade träningspasset med "backa ut" träning helt operant. Känns bra att hon måste fortsätta tänka även fast hon egentligen är trött och då tycker jag att det är smart att träna sådant som egentligen inte betyder något.

Nöjd och glad åkte jag till Lidingö och åt lunch tillsammans med Johan innan det var dags för mig att hämta Mois på dagis

Den 8 januari beställde jag fyra stycken lösrullar till söket från Canis, och på deras hemsida stod det att leveranstiden var ca 2 veckor... Varför skulle det ta två veckor kan man ju undra, beställer man en bok på internet har men den i brevlådan på två dagar. Nu har det inte tagit två veckor för Canis att skicka lösrullarna det har gått 4 veckor och jag har inte sett röken av rullarna, så igår skickade jag ett mail och undrade var de hade tagit vägen och fick följande svar:

HEi!

Jeg beklager den lange leveringstiden. Vi sender over fra vårt norske lager til det svenske i dag. Håper du har de om 2 uker.

Ha en fin dag!
Vennlig hilsen
Kundeservice Canis ASv
/Astrid-Margrethe F. Hernes

Öhhh, så nu ska jag behöva vänta två veckor till, men ärligt talat??? Är helt övertygad om att vilket annat företag som glömt bort en kund (för det måste väl vara det som hänt??) hade sett till att få iväg sakerna till kunden idag! Men nä nu ska rullarna först skickas till det svenska lagret. Fyyy fasen, uselt Canis!

-Linda

2 kommentarer:

Malin sa...

Hej,
Hörde att vi får lov att åka till Valdemarsvik nästa gång ni kommer ner =) Det ser vi fram emot!!

Lycka till framöver!
//Malin och Jojo

Anonym sa...

Trevligt med så flitigt bloggande! Och flitigt tränande. Vill oxå...
Var det möjligen du som var namnlös i min blogg o nämnde utmaningen där...?